Båtsta

BÅTSTA

Klicka på bilderna för större bild

Ångslupen Barbro.

Byggdes på Motala mek. verkstad 1877 för Ångfartygs AB Gustaf Wasa. Längd 60 fot. Bredd 13 fot. Djupgående 3 fot 8 tum. Maskineriet bestod av två högtrycksmaskiner om vardera 5 hkr. Båten kunde ta 100 passagerare som skyddades av ett 40 fot långt plåttak. Barbro trafikerade leden Båtsta - Gagnef från juli 1877 till hösten 1884. Så småningom hamnade fartyget på Runn som flottningsbåt. På bilden som är tagen i Runn är båten troligen ombyggd. Det omtalade taket finns ej.

Båtsta Kiosk som senare blev Konsum.

Färja i Båtsta.

Färja med färjestugan i bakgrunden. Bilden är tagen 1916-06-22! Notera vattenståndet som på den här bilden är normalt, för jämförelse med bilderna nedan på färjestugan.

Sotarn kommer med båt till färjestugan!

(Det var väl antagligen innan kraven på uppskottad väg och rest stege var påtänkt)

Vy från "predikstolen" tagen 1916-05-14

Gamla järnvägsövergången med Banvaktstugan ca 50m norr om nuvarande Betongindustri. Alltså innan Båtstarondellen var byggd. D.v.s. den rondell som i dag felaktigt kallas för Mellstarondellen.

Byggnation av gamla vägporten i Båtsta.

Båtstarondellen byggdes 1952. Bakom Frykbergs Kiosk där björkar växer finns en liten väg stump kvar att beskåda och jämföra med dagens vägstandard.

Byggnation av Mellstabron 30-talet ?

Invigning av Mellstabron 1932 skedde under pompa och ståt. En stor händelse.

Den gamla färdvägen gick förr med färjetransport. Tyngre transporter som hästfordon och bilar skedde med den gamla färjan. Som färdväg är färjeleden dokumenterad från 1600-talet. Persontransport och lättare laster som cyklar transporterades över med roddbåtar. Färjekarlen Hällström gillade inte när folket norrifrån kom till Båtsta, för att passera älven. "En person och en cykel i varje båt". Vilket gjorde att snart stod alla båtar, på den ena sidan av älvstranden. Färjekarlen fick då spaka (färjan drevs med handkraft) över färjan, till andra stranden för att hämta ett antal båtar, och bogsera dem tillbaka. "Han sade då, tyst för sig själv några väl utvalda ord". Om denna procedur upprepats för många gånger under samma dag rann humöret över och hanns ljudlig stämma hördes tydligt över älvfåran.

Färjetaxa:

Utsocknes fotgängare 1 öre

Utsocknes hästar 3 öre

I bland kom någon fin herre med stilig bil och sällskap som ville bli färjade över älven, då kanske en liten välkommen slant kom färjekarlen tillhanda. På bilden färjas direktör Hjalmar Ståhåle från Håksberg. Bilen har reg.nr. W1404. Den andra bilen har W3.

Färje Karlen får besök av Gåskarlen med familj. Har Selma Lagerlöv åkt på färjan och tänkt på Nils Holgersson mån tro.

Torvströfabrik drevs av Swan. Torven hämtas från den långsträckta myren, som sträckte sig från Övre Tjärna till Pusselbo. Uppskärningen av myren gjordes av kraftiga karlar med spadar och skärjärn, (en bågformad kniv). Torven var dyngsur och vägde många kilon. Där deltog barnen i arbetet för att skära de stora torvstyckerna i mindre skivor och lägga upp dessa på torkställningarna som bestod av två träd slanor som spikats upp på en träslå mellan några träd, eller nedslagna stolpar med många våningar ovan på varandra.

Torven fick ligga på slanorna och torka. Sedan fraktades torvstyckena in till fabriken med en smalspårig järnvägstralla med höga lemmar. Torkad torv vägde lätt och lassen kunde göras stora och höga. Vagnarna sköts för handkraft in till fabriken där den bearbetades med en torvströrivare. En järnvals med långa järnpiggar som som finfördelade torven som sedan pressades i balar stödda på vardera långsidan av två ribb ramar samman hållna med några rader järnträd.

Torven såldes till bönder som strössel till ladugården, och för att användas i torrdass.

Övriga objekt som studeras i Båtsta:

Herrgård
Båtsta tvätt

sidbörjan